Syftet med studien ?r att f?rs?ka f? f?rst?else f?r hur barn beskriver lek och l?rande i fritidshemmet utifr?n barn som respondenter genom intervju som metod. Studien f?rs?ker att ta reda p? vad barn beskriver n?r de l?r sig n?r de leker, hur barn reflekterar om varf?r de leker samt hur vi utformar ett fritidshem f?r framtiden utifr?n v?r kunskap och f?rst?else kring barns erfarenheter av lek. Studien kommer fram till att barns upplevelser av l?rande i leken r?r sig kring utvecklingen av mjuka f?rm?gor och att leken ?r en arena f?r demokrati.

Fo?rfattare: Ellen Hedin Handledare: Elisabeth So?derquist Examinator: Jan Ha?rdig Titel: Spra?kinla?rning i ma?ngkulturella klassrum ? en kvalitativ studie av hinder och mo?jligheter fo?r la?rande i SFI-verksamhet A?mne: La?rarutbildning A?r: 2012 Syfte: Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur elever och la?rare agerar i grupp och gentemot varandra fo?r att utro?na hinder och mo?jligheter fo?r spra?kinla?rning. Metod och teori: Studien utfo?rs med kvalitativ metod i form av deltagande observation. Den so?ker da?rfo?r djup snarare a?n bredd. Studien baseras pa? teorier skapade av Goffman med fokus pa? social interaktion mellan akto?rer inom fa?ltet fo?r att synliggo?ra de fra?gor som a?r viktiga fo?r akto?rerna. Slutsats: En ovilja att reflektera kring pedagogiska fra?gor a?r inte ha?llbar i dagens skola.

En empirisk undersökning av lÀrares uppfattning av begreppet social kompetens med syftet att synliggöra lÀrares uppfattningar av social kompetesn smat hur de arbetar med social kompetens i skolan. Uppsatsen tydliggör ocksÄ vilka faktorer som Àr viktiga för utvecklingen av soacialr och emotionellt lÀrande som Àmne i skolan. Den empiriska undersökningen bygger pÄ nio lÀrarintervjuer utförda i Ärskurserna 4-9, med tonvilkten lagd pÄ de högre Ärskurserna. Resultatet av studierna Àr att begreppet och arbetet med att utveckla social kompetens hos eleverns Àrkomplext. Det finns mÄnga faktorer som inverkar pÄ resultatet.

Syftet med detta arbete har varit att underso?ka hur musiker inom den afroamerikanska musiktraditionen ser pa? sitt musikaliska la?rande. Deltagarna har haft olika musikaliska bakgrunder sa? som la?tskrivare, frilansmusiker och instrumentalla?rare. Underso?kningen tar sin teoretiska utga?ngspunkt ur ett kulturpsykologsikt perspektiv da?r synen pa? la?rande ses som en process som utvecklas mellan individer i en lokalt ra?dande kultur.

Bakgrund: Diabetes typ 1 ?r en l?ngvarig sjukdom som kr?ver omfattande egenv?rd f?r att undvika komplikationer p? l?ng och kort sikt och f?r att ha en god livskvalitet. Traditionellt har synen p? patientutbildning varit att kunskaps?verf?ring fr?n v?rdpersonal till patient resulterar i ett l?rande och d?rmed i god metabol kontroll. Nyare forskning visar d?remot vikten av att f? bearbeta de emotionella aspekterna, att kunna acceptera sjukdomen och integrera den i livet.

Det finns idag ett starkt empiriskt stöd för att socialt stöd motverkar ohÀlsa. Syftet med den hÀr studien var att undersöka om coachning pÄverkar upplevelsen av socialt stöd. Vidare undersöks om coachningen har olika effekt pÄ stödkategorierna emotionellt, vÀrderande, informations- och instrumentellt stöd, samt om upplevelsen av socialt stöd till följd av coachning pÄverkas av om denna Àr sjÀlvvald eller inte. Den kvantitativa enkÀtundersökningen besvarades av 39 personer som deltagit i en coachningsprocess. Resultaten visade pÄ en tendens att coachning pÄverkar upplevelsen av emotionellt, vÀrderande och informativt stöd.

Vi har valt att i vÄr uppsats studera en specifik sÀljargrupp pÄ ett företag. Detta genom att genomföra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 8 sÀljare. Bilden som vi först hade av en sÀljare var en person med stor social kompetens, vassa argument som fick kunden pÄ fall direkt. DÀrför vill vi inrikta oss pÄ och försöka förklara den socialpsykologiska aspekten i det aktuella fenomenet kopplat till den sÀljargrupp vi fÄtt tillgÄng till. FörstÄelsen fÄr vi genom att anvÀnda oss av olika teorier, vilka Àr: Asplunds sociala responsivitet, Vrooms motivationsteori, Allvin et al.

Kvinnor innehar idag fÀrre chefspositioner pÄ den svenska arbetsmarknaden. För att öka förstÄelsen kring varför fÀrre kvinnor jÀmfört med mÀn Àr chefer syftar uppsatsen till att förstÄ om emotionellt arbete Àr relaterat till möjligheten för kvinnor att vara chef i Sverige. Det emotionella arbetet i uppsatsen handlar om ett omhÀndertagande kÀnsloarbete som sker till förmÄn för andras vÀlmÄende. I uppsatsen definieras emotionellt arbete med hjÀlp av tvÄ dimensioner. Den första dimensionen handlar om att ge emotionellt stöd och den andra om viljan att ge emotionellt stöd.

Denna studie behandlar la?rande av yrkesidentitet, vilket betraktas som na?got som ba?de skapas och uppra?ttha?lls i en specifik yrkespraktik. Syftet a?r att, ur den nyutexaminerade sjuksko?terskans perspektiv, underso?ka la?rande av yrkesidentitet.Det teoretiska ramverket utgo?rs av det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, da?r allt ma?nskligt handlande och ta?nkande ses som situerat i sociala sammanhang. La?rande betraktas utifra?n detta perspektiv som en pa?ga?ende social, meningsskapande och aktiv process i vilken kunskap skapas med andra ma?nniskor.Studien baseras pa? kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfo?rts med nio nyutexaminerade sjuksko?terskor.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur timanstÀllda inom Àldreomsorgen upplever sinarbetssituation och förhoppningen Àr att genererar en förstÄelse för hur det kan vara att arbetamed en ?a-typisk? anstÀllning i ett emotionellt arbete. Studien baseras pÄ 6 kvalitativasemistrukturerade intervjuer, varav fyra av dessa Àr intervjuer med timanstÀllda, entillsvidareanstÀlld samt en omrÄdeschef inom Àldreomsorgen. Dessa intervjuer har analyseratsmed hjÀlp av socialpsykologiska teorier sÄ som Asplunds teori om social responsivitet,Collins interaktionsritualer, Hochschilds teori om emotionellt arbete, Hirdmans teori omgenussystemet och genuskontrakt samt Allvin m.fl. perspektiv pÄ den nya arbetsmarknaden..

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilket samband förÀldrabeteendena emotionellt stöd och psykologisk kontroll har för svenska ungdomars vÀlmÄende. Deltagarna (n = 76), fördelade pÄ 40 flickor och 36 pojkar, lÀser vid en svensk gymnasieskola dÀr enkÀtundersökningen ocksÄ genomfördes. EnkÀten byggde pÄ fem befintliga mÀtinstrument som avsÄg mÀta emotionellt stöd, psykologisk kontroll, affektivt vÀlbefinnande, livstillfredsstÀllelse och depressiva kÀnslor. EnkÀten utformades sÄ att det skulle vara möjligt att genomföra analyser för respektive kön samt för mammors och pappors förÀldrabeteende var för sig. Resultaten visar pÄ positiva samband mellan förÀldrabeteendet emotionellt stöd och ungdomars affektiva vÀlbefinnande och livstillfredsstÀllelse samt ett negativt samband mellan emotionellt stöd och depressiva kÀnslor.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur timanstÀllda inom Àldreomsorgen upplever sinarbetssituation och förhoppningen Àr att genererar en förstÄelse för hur det kan vara att arbetamed en ?a-typisk? anstÀllning i ett emotionellt arbete. Studien baseras pÄ 6 kvalitativasemistrukturerade intervjuer, varav fyra av dessa Àr intervjuer med timanstÀllda, entillsvidareanstÀlld samt en omrÄdeschef inom Àldreomsorgen. Dessa intervjuer har analyseratsmed hjÀlp av socialpsykologiska teorier sÄ som Asplunds teori om social responsivitet,Collins interaktionsritualer, Hochschilds teori om emotionellt arbete, Hirdmans teori omgenussystemet och genuskontrakt samt Allvin m.fl. perspektiv pÄ den nya arbetsmarknaden..

Tidigare forskning har bland annat visat att barn som vistas i klassrum med bra kvalitet Àr mer engagerade och att ett bra emotionellt stöd frÄn lÀraren bidrar positivt till barnets sociala anpassning och lÀrande. Klassrumskvalitet delas enligt CLASS upp i emotionellt stöd, klassrummets organisering, pedagogiskt stöd och barnens genomsnittliga engagemang. Syftet i denna uppsats Àr att ta reda pÄ vilket av omrÄdena; emotionellt stöd, klassrummets organisering och pedagogiskt stöd som starkast predicerar barnens genomsnittliga engagemang i. Observation valdes som metod och gjordes pÄ 16 olika förskoleavdelningar fördelat pÄ 4 olika förskolor. Resultatet visade att det emotionella stödet starkast predicerar barns genomsnittliga engagemang.

Demens a?r en vanlig diagnos hos a?ldre personer i Sverige. Syftet med denna studie var att underso?ka hur och varfo?r omsorgspersonal pa? en gruppbostad fo?r personer med demens anva?nder sig av klargo?rande kommunikation i det dagliga omsorgsarbetet. Studien har en etnografisk ansats, och datainsamlingsmetoden a?r deltagande observation.

Bakgrund: Bröstcancer Àr en av de vanligaste cancersjukdomarna hos kvinnor. Behandlingen av bröstcancerpatienter var mer likartad förr men idag Àr den mer varierande. Vid bröstcancerdiagnos utlöses en livskris och patienten hamnar i chocktillstÄnd. Enligt Cullberg (2003) pÄbörjar detta en process bestÄende av fyra olika faser: chockfasen, reaktionsfasen, bearbetningsfasen och nyorienteringsfasen. Att fÄ diagnosen innebÀr en stor omstÀllning i kvinnornas liv och de har alla olika behov av information och emotionellt stöd under hela sjukdomsförloppet.